Ruvardag 14 (1)

Är idag på rd14 eller mensdag1, 
jag har börjat blöda rött nu och tog ett test imorse som var så blankt det bara kunde bli.. 
Måste ändå ta ett test imorgon innan jag ringer kliniken, men jag vet redan att det är helt kört. 
Så nu är alla landstingsfinansierade försök slut, 7fina intakta embryon har blivit insatta under 6återföringar, ändå har inget velat fästa! 
Jag har så svårt att förstå varför inget av dom har velat fästa(!)...
Vi har kollat på vilken klinik vi ska välja härnäst (för att ge upp gör vi inte än), och det lutar väldigt mycket åt Carlanderska då dom ligger i framkant i forskning och metoder.. Men de är såklart väldigt svårt att välja "rätt". 

Ruvardag 12

Fick under min andra dagsdos av progestron en ljusbrun flytning.. 
Känns inte alls bra just nu, jag vet att det inte är ovanligt med blödningar när man är gravid efter att man gjort ivf, men jag har ändå tappat en del hopp..

Ruvardag 11

Då har snart denna dagen passerat och jag är inte så speciellt nervös som jag trodde att jag skulle vara nu när det är så nära.. Runt rd8 så bölade jag för att jag var så nervös.
Men än så länge behåller vi lugnet och hoppas på det bästa! 

Ruvardag 10

Har än så länge idag inte känt av någon molvärk, men visst är det så att livmodern växer i omgångar när man är gravid?
Har inte heller någon antydan till mens, så nu hoppas jag på att vi klarar oss blodfritt till TD och får ett starkt fint pluss! 

Ruvardag 9

Har ända sedan jag vaknade imorse haft molvärk, och den sitter i ännu.. 
Hoppas såklart på att det är växtvärk, och nu ångrar jag mig lite att jag inte tjuvtestade idag, för kanske hade jag fått ett fint pluss och kunnat slappna av lite mer.
Mannen ville inte att vi skulle testa idag trots att det är alla hjärtans dag så då får jag snällt vänta in TD för första gången av alla ruvningar. 

Önskar er alla en fin dag med massor av kärlek! :-)

Ruvardag 8

Nu har jag börjat känna något, hela morgonen har jag haft molvärk som kommit och gått. Det kan såklart betyda två saker, men jag hoppas och tror på att en eller två små liv har flyttat in och bosatt sig i min livmoder.

Ruvardag 7

Nu har halva ruvartiden gått, och jag kan inte meddela någon uppdatering kring symtom idag heller eftersom jag fortfarande inte känner något..
Om något utav embryona har fäst så borde jag väl känna något snart? 

Ruvardag 6

Jag är fortfarande mer eller mindre symtomlös, förutom att jag på kvällarna kissar konstant men inte under dagen.. Jätte knepigt, och jag vet inte heller om de räknas som symtom eller om de bara är något knäppt min kropp håller på med.
Jag vill så gärna tjuvtesta på fredag, för då är det alla hjärtansdag och det hade varit den finaste presenten man kan få om vi får ett pluss.
Men mannen vill inte, han tycker vi ska vänta in TD, och jag kan väl hålla med han lite eftersom jag bara kommer att vara på rd9 och det är lite i tidigaste laget..
Men återigen, vilken fin dag de hade blivit OM vi får pluss.. Vi får väl helt enkelt se hur de blir.

Ruvardag 5

Känner mig fortfarande symtomlös, så inget nytt eller förändrat på den fronten.. 

Ruvardag 4

Idag är vi inne på rd4, och nu har min svullnad från överstimuleringen börjat lägga sig. Känner knappt av någonting,  förutom lite lätt molvärk som började idag. 
Dom tidigare försöken har jag haft ganska mycket biverkningar av progestronet, vilket jag denna gång verkar ha klarat mig undan! 
Det underlättar ju för mig också för att skulle jag börja känna något längre fram så är de mycket möjligt att det är symtom än biverkning.

Lycklig

Det har varit så mycket oro sedan i måndags, äggplocket var i vanlig ordning hemskt och de punkterade 19blåsor varav 3st ägg var tillräckligt mogna (vet inte sammanlagda antalet ägg) och att behöva vara hemma ovetandes ifall något av embryona överlever har varit den värsta väntan och pinan hittills, och det tror jag beror på att det här är vårat sista landstingsfinansierade försök.. 
Men så idag var de först ul för jag är överstimulerad (igen) och äggstockarna var dubbelt så stora som dom ska vara och några blåsor har börjat samla på sig vätska, och jag har även läckt ut vätska i buken!! Men jag mår ju sååå bra, jag har aldrig mått så här bra efter äggplock, jag känner inte ens av min överstimulering!  
Och eftersom allting såg godkänt ut så blev det ET idag, för TVÅ hade befruktats och var godkända för insättning! Så nu är jag världens lyckligaste och gravid med 2små embryon! 
Och idag landar vi på Rd0

IVF2 Resultat

IVF 2 Resultat kommer idag istället eftersom jag redan nu vet hur det slutade!
Och dessvärre slutade den inte som jag hade önskat, rd13 fick jag en sparsam rosa blödning och sen höll den upp hela dagen och idag Rd14 kom mensen med rasande fart när jag tog mitt crinone imorse..
Självklart dubbelkollade jag med ett test och som väntat var det helt tokblankt!
Det känns rätt tungt att efter 5st insättningar ännu inte ha lyckats få ett endaste + på stickan!
Man ställer sig frågan hur länge man ska behöva gå igenom det här, svaret är egentligen ganska enkelt för mig, jag kommer att kämpa tills den dagen vi fått vårat barn!
Jag var så ledsen igår, att idag känner jag mig bara helt tom, har inte gråtit en endaste skvätt..
Är det kanske så att ju fler insättningar som misslyckas desto vanare blir jag och förväntar mig inget annat än ett fult minus på stickan och ett niagrafall, eller försöker jag bara skydda mig själv?
Vi har sedan vi började i IVF svängen gjort 2 ET och 3FET, mina fyrsåterföringar har varit helt ostimulerat, och för våran lilla eskimå vi har i frysen hade jag ett önskemål om att få använda pergotime för att förstärka min ägglossning som jag gjorde under en 12månaders period innan vi ställde oss i kö för IVF, det var okej med sköterskan som jag pratade med, så nu ligger hoppet i att våran lilla i frysen ska klara sin upptining och att min ägglossning ska vara så pass förstärkt att min kropp sköter det på rätt sätt!
Jag har varit lite orolig under mina tidigare fet eftersom jag inte fått något som helst stöd, och jag frågade även om jag kunde få progestron till att använda efter insättning men då fick jag till svar att det använder man inte vid Pergo FET.
Så som sagt hoppet ligger nu hos den lilla eskimån i frysen och insättning är beräknad till v45, då detta räknas som kemiskt bortfall och kroppen behöver återhämta sig, men så fort vi är igång med Pergo om en månad så kommer allt att rulla på fort!

Ingen uppdatering

Som rubriken låter har jag alltså bestämt mig för att INTE uppdatera fören fredag på min TD när jag vet hur det ligger till! Har samma symtom som ett par dagar tillbaka, ömma bröst, molvärk, humörsvängningar och förstoppad, dom symtomen kommer troligtvis hänga kvar oavsett +/-.

Ruvardag 12

Att komma förbi denna dagen blodfritt är som sagt en stooor milstolpe!
Och imorse var testet lika blankt som väntat *fan*, så nu väntar vi in fredag och hoppas på ett stort fett Plus!

Hade jätte mycket värk i magen igår så var helt säker på att mensen skulle komma, varje gång det började värka höll jag andan ett par sekunder och hoppades att det skulle gå över och inte komma blod! Men det gick inte över, och idag har jag än så länge haft rätt så vag värk *skönt*. Jag hoppas att det är växtvärk och inte mensvärk, men det återstår att se...
Idag blir det svarta byxor och binda, tänker inte gå till jobbet och chansa på att Lill Plutt flyttat in..

Ruvardag 11

Idag var testet lika blankt som föregående dagar, har bestämt mig för att ta ett sista imorgon och är det neg. kommer jag då att vänta tills testdagen (Fredag Rd15).
Det är fortfarande tidigt att testa Rd11 för att på 3-4dagar så hinner hcgt höjas ganska mycket och i en ivf grav. tar det längre tid för hcgt.
Varje negativt test jag får försvinner en del hopp och jag vägrar att ge upp hoppet helt förens mensen satt igång eller ett negativt på TD.
Hade väldigt mycket dragningar/stickningar vid vänster äggstock igår och jag har inte känt så förut vad jag kan minnas (förutom att jag haft ont efter ÄP såklart!), och alla nya symtom tar jag som positivt tills det att motsatsen är bevisad!

Om Lill Plutt bor kvar i magen så går vi in i v5 imorgon och det betyder att Bf är 26Maj!
26Maj är även Ofrivilligt Barnlösas Dag!

Jag försöker se det som ett tecken!
(man blir lätt knäpp av ruvning)

Ruvardag 10

Då var vi inne på två siffrig ruvning!
En stor milstolpe är att komma förbi rd12 blodfritt för att de var då mensen satte igång ivf1.. Igår kväll kunde jag plocka ur jätte mycket crinone som lagt sig som klumpar i slidan och en del var bruna, så imorse var det väldigt nervöst när jag skulle ta crinonet men "pipen" som man för in var vit när den kom ut igen *puh*. Nu har ruvar oron tagit över ordentligt för nu är det så nära och testerna är fortfarande helt blanka! Känns som att det inte gått vägen, varför skulle vi ha sådan tur?
Egentligen vill jag känna att vi kan inte ha sådan otur att Lill Plutt inte bosatt sig..

Ruvardag 9

Repris från ruvardag 7-8, hade ihållande jobbig molvärk igår kväll/natt igen.. Och imorse när jag skulle föra in crinonet så märkte jag att det var trångt vilket skrämde mig rejält! Under ruvningen från IVF1 så var det väldigt trångt att föra in crinonet på RD12 och då satte även mensen igång!
Men *peppar, peppar* inget blod än så länge och då finns även chansen att Lill Plutt är kvar!!


Misstänker att jag kanske fått uvi eller svamp? Mitt urin luktar väldigt illa och likaså flytningarna som är vattniga! Ska ringa till kliniken på måndag och rådfråga!

Ruvardag 8

Igår kväll/natt hade jag sådan ihållande molvärk ända tills jag somnade, den vägrade ge med sig och gjorde mig väldigt rädd för att mensen var på gång, och idag var g-testet så blankt det bara kunde bli, det är fortfarande väldigt tidigt men jag vet att de finns dom som plussar tidigt och man hoppas såklart på ett litet "hopp" om att Lill Plutt bor kvar!

Ruvardag 7

Nu har jag gått halva ruvar tiden och har inte något direkt roligt att berätta idag heller.. Hoppet om att Lill Plutt bor i magen går upp och ner hela tiden och det blir inte bättre med humöret jag ligger inne med nu.. :-(

Men jag hoppas så in i Norden att Lill Plutt bor kvar <3

Ruvardag 6

Snart har jag gått halva ruvar tiden, imorgon kan man räkna med att jag gjort det, alltså om bara några få timmar! Det känns lite läskigt men så spännande också, lever fortfarande på hoppet om att Lill Plutt bosatt sig inne i magen! Mina symtom/biverkningar är desamma som tidigare.

vgentillettbarn.blogg.se

Vägen till ett barn. Efter ett flertal ivf försök, så skedde ett mirakel, vi är gravida naturligt och väntar nu vårat efterlängtade barn!

RSS 2.0